Rangordning

Att djur skulle dela in varandra i ”rang” är ett helt igenom mänskligt påfund! Djur kommunicerar, de bestämmer inte över varandra! Om du inte ser det sociala spelet hos en djurgrupp såsom kommunikation utan som kamp om rangordning, beror det på att du har ”rangordningsglasögonen” på dig!

”Rangordningsglasögon” är ett inlärt sätt att se på djurs sociala system, det är alltså ett sätt att se på djur som du har lärt dig. Ett av bevisen för detta är att de flesta nyblivna hundägare måste lära sig att ”vara ledare” och att tänka ”vem bestämmer?”. Ett annat bevis är att när man väl börjar tänka mer etologiskt och kommunikativt – och framför allt hundlogiskt – vad det gäller djur, kan man faktiskt inte ta på sig ”rangordningsglasögonen” igen.

Alla studier som påvisar någon slags rangordning är gjorda i fångenskap! I vilt tillstånd finns inga som helst bevis för att rangordning existerar i djurvärlden. Tyvärr har en av människor ihopsatt grupp vargar i USA oftast fått stå modell för hur vargflockar fungerar. Det finns t.o.m etologer som hävdar att när djur upprättar en rangordning i en grupp, alltså en maktstruktur, är det ett sjukdomstillstånd!

Förutom från de missvisande studierna på djur i fångenskap, kommer också slutsatserna om en strikt hierarki i djurvärlden från den militära världen. Jämför ordvalen inom hunddressyr med ord från det militära: ”kommando”, ”avdelning, gör halt” (”avdelning,…” användes faktiskt när jag själv lydnadstävlade under 1980-talet!), ”framåt marsch” etc. Det beror på att det var först när hundar började användas inom militär och polis som någon typ av lydnad och dressyr för hundar blev nödvändig. Innan dess (i början av 1900-talet) hade man bara hund, den var liksom ett djur bland andra djur. Någon direkt dressyr – eller ens uppfostran för att fungera i människovärlden – var det aldrig tal om. Hundar bodde då ffa på landet, utomhus.

Men vi har ju våra hundar i fångenskap, kan man ju hävda, då borde det alltså vara berättigat med rangordning? Jag brukar likna vår tolkning av den rangordning vi tycker oss se hos hundar, med ordningen i ett fängelse (kontra ordningen i en vanlig människofamilj). Eftersom vargar i vilt tillstånd lever i familjer så är det en familje-ordning vi i första hand måste titta efter. Om vi nu överhuvudtaget måste leta efter en ordning! Personligen föredrar jag att titta efter kommunikationen mellan hundarna. Det förenklar hela tillvaron med hund.

Alla studier av vilt levande vargar visar att vargen är ett djur som lever i familj, inte i flock. Det som brukar kallas alfa-djur i ”flocken” (läs familjen!) är helt enkelt föräldrarna! ”Alfa-hanen” är alltså fadern, avelshanen, i familjen och ”alfa-honan” är modern. En vargflock bildas helt enkelt av att en hane och en hona träffas och resulterar i vargbarn, som sedan växer upp. En del av dem flyttar och bildar nya familjer/flockar, en del av dem stannar kvar och hjälper till i uppfostrandet av nya valpar. Reproduktion är alltid en viktig del i djursammanhang.

När man studerat vilt levande vargar är det sociala spelet mellan familjemedlemmarna väldig liten. Det händer oerhört lite i en vargfamilj, så lite att man tvingas filma under flera år för att få ihop till en dokumentärfilm! Några ”rangstrider” uppstår aldrig i dessa familjer i vilt tillstånd; ifall man vill ”bli ledare” är ju det allra lättaste att flytta och skaffa en egen flock! Mer komplicerad än så är inte den sociala uppbyggnaden i en varg”-flock”(-familj!)! Ju bättre kommunikationen fungerar, desto färre fasta roller behövs.

Rollfördelning är nämligen något som kan förekomma i djurvärlden; inom vissa arter, t.ex råttor, är det t.o.m oerhört viktigt för överlevnaden. Jag skulle vilja påstå att det är osäkert om det finns fasta roller inom en vargfamilj, men ifall det finns – vilket inte är omöjligt – så har det som regel ingen betydelse för dig som hundägare. Såvida du inte har flera hundar i en hundgrupp, då kan det vara värt att titta efter ifall dessa roller finns eller inte. Eller om du har en hund som skulle kunna må bättre; då kan det vara en idé att ge hunden en uppgift, en roll i den människofamilj den hamnat i.

RANGHÖG/RANGLÅG

Hundfolk pratar ofta om att hundar är ”ranghöga” respektive ”ranglåga”. (Maktspråk igen!) Vi borde istället fråga oss vad hunden vill kommunicera! En ”ranghög” hund vill ofta kommunicera självsäkerhet och pondus, kanske till och med konfliktskapande. En ”ranglåg” hund kommunicerar osäkerhet, vekhet och mesighet, ofta konfliktundvikande. Ofta är det också hundens personlighet som egentligen visas när vi pratar om ”ranglåg” respektive ”ranghög”, alltså att en ”ranglåg” hund egentligen är en hund som gärna undviker konflikter, medan en ”ranghög” hund är en som kan tänka sig att skapa konflikter. Ibland hör man folk säga att en äldre hund som ignorerar yngre hundar genom att t.ex gå omkring och nosa (som är en konfliktundvikande och lugnande signal!), är ”ranghög” just för att den till synes nonchalerar de yngre. Jag skulle vilja säga att en sådan hund är smart och försöker lära de yngre att stressa av och umgås under naturliga (nosande) former!

Om du har en hundgruppp och tycker att du har problem med ”rangordningen” i denna, är det troligaste att dina hundar inte kommunicerar så bra! Det kan bero på att det finns brist på någon resurs, eller att fler än en hund är motiverad för samma sak. I enstaka fall kan det bero på en otydlig rollfördelning. Men allt detta börjar och slutar ändå med kommunikationen hundarna emellan.

UR VERKLIGHETEN – HUR FÖRKLARA DETTA ”TRADITIONELLT”?

Här kommer ett alldeles färskt exempel på hur hundar kommunicerar med varandra istället för att upprätta en rangordning – även om de är ihoptussade såsom fångar på ett fängelse!

Peppris, en av våra fodertikar, kom hit till oss ca 1,5 vecka innan valpning. Dagarna innan valpningen var hon en riktig ragata mot våra tre tikar här hemma, morrade åt dem när de kom in från hundhägnet och dylikt. Sonetti, 1 år, blev till och med rädd för henne och tordes ibland knappt röra sig. (En mycket klok strategi av en snart valpande tik.) En av dessa dagar fick Sonetti en tallrik med rester på en speciell plats i köket, en plats där Peppris ibland också fått restmat. Medan Sonetti stod och åt gick Peppris dit för att kolla om hon också fick äta. Då morrade Sonetti – och Peppris vände omedelbart och gick därifrån!

En sån här situation, där den äldsta tiken (fast det berodde på dräktigheten, inte på åldern) har skapat respekt för sin person, på gränsen till rädsla hos de andra (yngre), och i ett annat sammanhang går undan och respekterar den yngstas morrning, är fullständigt naturlig och normal för hundarna. De kommunicerar och i en grupp med harmoni så fungerar oftast kommunikationen.

Med ”rangordningsglasögon” på sig kan man inte förklara ett sådant här samspel mellan hundar. Det går bara inte! För med rangordningssynsättet så skulle Peppris alltså ha ”dominerat” de yngre hundarna vid ett flertal tillfällen, men helt plötsligt var det Sonetti som ”dominerade” Peppris. Skulle Sonetti just då vara ”ledaren”, trots att Peppris så tydligt ”visat sitt ledarskap”? Eller försökte hon bara ”klättra på rangskalan” och tack vare att Peppris är så ”dominant” så tillät Peppris det? Jag hoppas att du märker att jag inte tror på dessa teorier om att hundar skulle lösa sin gruppdynamik genom någon slags rangordning. När man studerar hundgrupper utifrån en ödmjuk synvinkel, finns det inte längre någon logik bakom idéerna om rangordning.

För mig är detta, med hundars fantastiska kommunikation sinsemellan, vardagsmat. Sen jag lade av mig ”rangordningsglasögonen” så ser jag så många fler nyanser och det är så mycket mer spännande – och faktiskt väldigt mycket lättare – att vara hundägare!

Ingela Melinder
 

Hundstrategicoach. Hundbeteendekonsult och hundägarcoach. Flerhundsägare. Hunduppfödare. Hundfrisör. Hundfriskvårdare. Erfaren. Fritänkare utanför ramarna. Analyserar och reflekterar. Letar efter "kärnan" i allt. Kan "översätta" ett område till ett annat och tänker i liknelser. Logiskt tänkande. Studerar kvantfysik/metafysik för den personliga utvecklingens skull. Okonventionell. Liberal. Nätverkare på flera nivåer. Har ett spännande liv med mängder av människomöten och hundanalyser. Glesbygdsförespråkare. Fårägare. Gift i en herrans massa år med samme man. Flerbarnsmamma, familjehemsmamma och mormor.

Click Here to Leave a Comment Below 0 comments

Leave a Reply: