Om namnträning och bokskrivande

Jag har kommit en bra bit på väg i mitt bokskrivande! Jag har lagt upp hela boken på ett lite annat sätt än hur jag tänkt från början och helt plötsligt blev det så otroligt lätt att skriva! Om jag kan fortsätta i den här takten har jag nog skrivit färdigt boken innan februari är slut. Då fattas bara bilder, ifall jag inte kan fixa dem innan. Lite mallig är jag faktiskt… :-)

Har ju en valp i huset igen. Toyota sparades ur en av sommarens kullar. Och vilken rolig hund det är! En studsig, lekfull och kärleksfull hund är hon, som begär att vi alla ska älska henne hela tiden. Hon står gärna i centrum för allas uppmärksamhet och det är faktiskt en hel del ”Today, Tomorrow, Toyota” över tillvaron med vår Totta/Toyan/Totoya/Tottilotta/Tototta – kärt barn får verkligen många namn. Hon lyssnar dock helt suveränt på sitt namn, Toyota.

Ännu en gång har jag fått bevisat att Namnträning är både enkelt, effektivt och otroligt användbart: Hela familjen firade julhelgen på Hotell Lappland i Lycksele med alla tre hundarna. Trots att Toyota är väldigt ovan vid både en massa människoben överallt och hundar lite här och där, hade vi inga problem att fånga hennes uppmärksamhet med hennes namn i alla möjliga och omöjliga situationer. Och det är ju så löjligt simpelt att lära hunden vad den heter genom att ge godis när man säger namnet.

Förstår då hunden verkligen att den heter ”Toyota”, ”Buster”, ”Emma”, ”Sture”? Det vet jag faktiskt inte, men hunden lär sig i alla fall att alltid reagera på just det ordet. Det spelar faktiskt inte så stor roll om den förstår sitt namn eller bara har kopplat ihop (associerat) just det ordet med godis – det fungerar likafullt.

Vår Sonetti (som numera bor i Nordmaling, långt borta från våra får), lärde sig till och med att höra sitt namn uttalad i en hel mening! Om vi sa ”Kolla där på Sonetti, vad rolig hon ser ut!” så reagerade hon på samma sätt som när vi bara sa namnet. Om hon hade baken mot oss så vände hon sig om…

Eftersom jag skriver på min bok, som troligast kommer att heta ”Skippa ledarskapet – en befriande hundbok”, kommer inläggen på denna blogg att vara sporadiska. Någon efterlyste en reflektion över hundars skällande och människors reaktioner, som jag tidigare utlovat, så de tankar och slutsatser jag har där ska jag dela med mig av inom snar framtid. I övrigt fokuserar jag på mitt bokskrivande.

För övrigt måste jag bara berätta att jag numera även jobbar med min enda last, kaffe. Två koppar av världens godaste kaffe, genom Zinzino, och jag är lycklig! Har varit en riktig kaffemoster de senaste åren, men att kaffe kunde vara en njutning visste jag inte förrän jag började dricka Zinzino’s kaffe. Bresil Sul de Minas espresso och Grande Reserve kaffe är mina favoriter hittills. Kolla in våra Team Zinzino-sidor om kaffet och även om affärsmöjligheten.

Vi hoppas på vår 22:a kull schnauzervalpar i februari, och denna gång ska jag försöka dokumentera en del saker för min nästa bok om uppfödarens ansvar för ett gott hundägarskap. Har dock ännu inget arbetsnamn på den boken, men det dyker nog upp så småningom.

Jag har också planer på några fler böcker, men jag avslöjar inget om det än. Det får bli en nyhet när den andra boken är färdig.

Ingela

Ingela Melinder
 

Hundstrategicoach. Hundbeteendekonsult och hundägarcoach. Flerhundsägare. Hunduppfödare. Hundfrisör. Hundfriskvårdare. Erfaren. Fritänkare utanför ramarna. Analyserar och reflekterar. Letar efter "kärnan" i allt. Kan "översätta" ett område till ett annat och tänker i liknelser. Logiskt tänkande. Studerar kvantfysik/metafysik för den personliga utvecklingens skull. Okonventionell. Liberal. Nätverkare på flera nivåer. Har ett spännande liv med mängder av människomöten och hundanalyser. Glesbygdsförespråkare. Fårägare. Gift i en herrans massa år med samme man. Flerbarnsmamma, familjehemsmamma och mormor.

Click Here to Leave a Comment Below 0 comments

Leave a Reply: