Koppel del 1

Mycket passande hade Hundsport två artiklar om koppel i nummer 11 -09! En händelse som såg ut som en tanke, då jag redan hade skrivit detta inlägg i stort sett klart innan Hundsport kom!

Detta inlägg kommer i tre delar.

KOPPEL

Koppel förtjänar ett eget kapitel, inte minst för att vi människor har så svårt att hantera det på ett för hunden bra sätt.

Jag gillar hundkoppel! Använder det själv väldigt ofta, främst som livlina, eftersom jag inte kan ha mina hundar lösa efter bilvägen där vi oftast promenerar. Jag gillar också att inte alltid behöva kolla var mina hundar är, utan veta att de befinner sig i andra änden av kopplet. Så hundkoppel är verkligen ett jättebra redskap för att hunden inte ska bli överkörd, när man enkelt behöver hålla reda på hunden och när man behöver knyta fast den. Men det är ett helt värdelöst redskap för att kommunicera med hundar, och ändå är det på det sättet vi oftast använder koppel!

Att koppelhantering är en svår konst ser man så fort man tittar på hundägare. Det rycks, det slits. det ”fiskas” och det segdras. Allt i tron att hunden ska bli lydigare. Till och med professionella hundtränare rycker och sliter i kopplet, som om kopplet är någon slags telefonledning till hundens medvetande. Skickliga hundtränare får ändå kontakt och kommunikation med hunden, men ”vanliga” hundägare som rycker och drar i hunden åstadkommer oftast en hund som inte lyssnar. Hunden lär sig helt enkelt att lyssna på kopplet istället för människan. Man kan ju tycka att det inte spelar någon roll, men det gör det!

Innan jag går in på problemen med koppel och koppelhantering, vill jag bara berätta att det finns sätt att slippa alla koppelproblem och ändå fortsätta ha hunden kopplad:

Låtsas som att hunden alltid är lös!

Så enkelt är det! Det är inte ens svårare än det låter, det är bara en omställning i tanken som behövs! Kopplet är en livlina, inte ett kommunikationshjälpmedel. Kopplet finns enbart för att du ska veta var du har hunden. I övrigt är hunden ”lös” i din fantasi. Vilket innebär att du måste börja peta i hunden istället för att rycka i kopplet, att du måste tala om för hunden när ni ska gå vidare istället för att dra i den, att du måste sluta stå och smårycka (”fiska”) i hunden i tid och otid samt att du måste sluta rycka i kopplet när hunden drar. Och så vidare.

Del 2 handlar om problemen med koppel. Missa inte det!